skillnaden mellan fast och hård

det står en apa och ett positiv. det brinner i träden. fortsätt veva.

jag vet en som vet allt men vågar inget. då kan man vädra lakan tills man dör. man kan inte ge upp när man just fyllt tjugo. en som släpar runt på hela livet fast det inte ens börjat. av bärandet blir man bara bättre på att bära. oket ger dig tjurnacke. du blir ful och ledsen: men du blir som det var tänkt.

häll i dig lite arsenik. du måste smaka. du får inte gå från bordet förrän du smakat. skon känner sig ensam i gruset.

kommunen har monterat lila, gula, röda, blå lampor i träden. en ljusfest att gömma sig bakom. folk sörjer under ljuset också.

hon går runt i frosten. hon har ny halsduk: inte för gräll eller bjärt eller kulört. inte för varm och inte för kall. lagom lång. vältränad. muskulös. normal. hon får inte loss den.

och sen börjar det regna. en annan lägger sig under himlen. han får ligga där för alltid.

och så var sagan slut

hon svär i lakanen. varje dag är sex minuter mindre ljus och det tjippar i golven. alla husen gungar, hela jorden ruttnar. hon svänger vad som går och han fastnar på väggen som flugor i klister. sen exploderar deras smällkaramell, tusen spindlar singlar genom jorden. han har sitt huvud under armen, hon har hans lungor under naglarna. himlen svämmar över: de går åt varsitt håll.

man har att välja, det är vad man har. och man kan bara göra som det känns. men nånstans rinner gränsen mellan egen och annans över och väller in i ögonen (spola dem med kallt vatten, ring ambulans) för man kan inte bara vara sin: det är att riva ut andras hjärnor att ta med.

för den som vägrar vika får vika servetter år sig själv. det är att rycka av ben att slänga sig med självet. för man kan inte både interagera och gå fri. det är inte att hålla någon i handen att hugga av den först. den som vill vara fler får smeka andra också.

det just så: det regnar över alla och det kliar i mig. jag kastar iver över dig och du smälter in i mig. tack för maten, det var gott. nä, jag är inte alls hungrig. det var trevligt att träffas. du är i imperfekt nu. jag frossar i girighet.

men jag skulle gå med dig: för att den som lever får se. sen kom ilskan och rädslan och tvivlet och sen sipprade du ut ur mig. du ligger på mattan och ser ut som nåt som nån kräkts ut. det är min magsyra som luktar. jag har redan tuggat och svalt och nu ligger du på mattan: jag ska torka upp dig jag lovar: för jag ville att du skulle stanna i mig.